Funderar du på att ge dig in i det krävande men ack så roliga arbetet med att skriva en historisk roman? Kanske är du redan i full färd med skrivandet? Här har jag samlat lite research- och skrivtips som jag hoppas kan vara till nytta för dig. Jag uppdaterar sidan då och då, så kom gärna tillbaka!

Innehåll

Klicka på länkarna för att komma direkt till avsnittet.

• Allmänna tips för en trovärdig historieskildring
• Vanliga misstag i historiska romaner
• Användbara böcker och webbsidor
• Fler böcker om historia

---

Allmänna tips för en trovärdig historieskildring

• Bestäm dig tidigt för vilket årtal du skriver om. Och när du bestämt dig, ta reda på så mycket som möjligt om tiden, stort som smått. Det gjorde inte jag när jag först började spåna kring det som skulle bli Det sjunger i isen. Det ledde till en hel del huvudbry längre fram och enstaka anakronismer i berättelsen, som jag inte lyckades trolla bort.
• Läs skönlitteratur, tidningar, magasin och andra texter från tiden. Det ger en känsla för såväl tidsandan som språkbruket. Dessutom kan det ge dig intressanta fakta och detaljer som du kan ha nytta av i arbetet med romanen.
• Om möjligt – gör praktisk research! Upplev historien med egna sinnen! Friluftsmuseer som Skansen (Stockholm), Jamtli (Östersund), Kulturen (Lund) och Vallby (Västerås) är idealiska för att samla intryck av historiska hus och miljöer. Att lära sig gamla hantverk och jordbruksmetoder har både hjälpt och inspirerat mig. Det är ingen slump att mina karaktärer spinner garn, slår med lie och dansar folkdans.
• Var inte rädd att fråga museer och andra experter! De flesta tycker bara det är roligt att hjälpa en författare. Jag har fått trevliga, hjälpsamma svar från bland andra Vagnhistoriska sällskapet, Postmuseum, Sveriges Järnvägsmuseum, Svenska kyrkan, Sveriges Fängelsemuseum och Värmlands museum.

---

Vanliga misstag i historiska romaner

Frökensjukan

Ett av de vanligaste felen i historiska romaner är att icke-adliga ogifta kvinnor kallas fröken före frökenreformen (som inleddes 1866). Även när det gäller tilltal i övrigt är det svårt att få alla rätt, eftersom tilltalsreglerna i vårt land periodvis varit onödigt tillkrånglade.

Vi författare får trösta oss med att även de som levde när det begav sig tyckte det var svårt ibland. Dessutom kunde det finnas flera korrekta tilltal i en given situation. Jag läste en gång en autentisk 1800-talstext där samme man i samma scen tilltalar samma kvinna varierande med både “hon”, “du” och “ni”. Men ta reda på så mycket du kan om vilka tilltalsformer som användes under den period du skriver om!

Moderna tankar och värderingar

Något jag kan störa mig på i historiska romaner är när protagonisten tänker som en nutidsmänniska och föraktar alla omkring sig som inte gör det. Själv är jag vegetarian och hade gärna låtit även mina 1800-talsprästdöttrar vara det. Men det skulle helt enkelt inte ha känts trovärdigt (även om fenomenet förekom).

När en av mina karaktärer får veta att en väninna har känslor för en annan kvinna blir hon till en början upprörd och generad. Hon är färgad av sin tid, precis som vi är färgade av vår. Tvinga hellre din huvudkaraktär att utmana sina och tidens fördomar och utvecklas under berättelsens gång.

Otidsenliga ord

… kan också störa upplevelsen. Du ska naturligtvis inte skriva din text på fornsvenska bara för att du berättar om vikingatiden (den boken skulle bli minst sagt svårläst för en nutidsmänniska!). Men uppenbart moderna ord bör förstås undvikas. En populär romanceförfattare lät i sin medeltidsroman riddaren tänka att hans unga hustru var sexig. Hur både redaktören har kunnat låta det passera är mig en gåta.

Andra gånger är det inte lika uppenbart. Några ord som jag har fått byta ut i mina 1870-talsromaner (i något fall först till andra tryckningen) är mallig, smart, läskig, mysa och fokusera. Kram (i betydelsen omfamning) är lätt att dra till med som en ömhetsbetygelse mellan två karaktärer. Men som ord tycks det ha börjat användas först en bit in på 1900-talet. Även som företeelse torde kramar ha förekommit mer sparsamt längre tillbaka i tiden.

En genväg till en mer tidsenlig känsla i språket kan vara att byta ut vissa ord mot mer gammaldags klingande synonymer. Men det måste förstås kännas naturligt för dig och passa in i ditt språk i övrigt. Annars kommer det bara att låta konstlat. Några exempel kan vara vådlig i stället för riskabel, tillgiver i stället för förlåter, begriper i stället för förstår och präktig i stället för duktig.

Personnamn

… kan precis som andra ord dra ner trovärdigheten om de klingar alltför modernt. Ett exempel: I en roman som utspelar sig på 1700-talet stötte jag på en namne. Men vänta nu! Namnet Linnea kommer från blomman linnea som uppkallats efter Carl von Linné, som själv levde på 1700-talet. Att det skulle ha hunnit bli ett allmänt brukat personnamn redan vid 1700-talets mitt verkar inte troligt. I nästa avsnitt finns tips på böcker och webbsidor som kan vara till hjälp när du letar namn.

Faluröda stugor, spetsgardiner och pelargoner

Slutligen vill jag bara uppmana dig att vara försiktig med dessa ikoner för svenskt “förr i tiden”. De är inte så gamla som man kan tro. Allmogens hus var länge omålade eller tjärade. Gardiner över huvud taget var länge förbehållet över- och medelklassen, och inte ens trasmattor förekom förrän på 1870-talet.

I efterhand ångrar jag att jag försåg Svartmyrtorpets tak med tegelpannor och varglyan med brädgolv. Sådan lyx påkostades knappast små torp- och jaktstugor!

---

Användbara böcker och webbsidor

Vid sitt rätta namn – ord och personnamn

Svenska Akademiens ordbok finns på nätet (saob.se) och är ovärderlig för att ta reda på hur länge ett visst ord har använts och om det hade samma betydelse för trehundra år sedan som det har i dag.

I Eva Bryllas Förnamn i Sverige: Kortfattat namnlexikon kan du ta reda på ett förnamns äldsta belägg i Sverige och namnets starkaste tidsperiod.

Detaljerna gör helheten

Detaljer – i lagom mängd – ger en härlig känsla av att befinna sig i dåtiden. Men hur såg föremålen egentligen ut? Svaret kan finnas på digitaltmuseum.se – en riktig guldgruva till databas där föremål och fotografier från en stor del av Sveriges museer finns inlagda med både bild och information. Tack vare en bra sökfunktion kan du enkelt hitta till exempel västgötska mangelbräden från 1740-talet eller en resmössa för damer från 1890-talet.

Tid och rum

Hur gick vägarna? Hur stora var städerna? Var den här platsen bebyggd det här året? Lantmäteriet har en webbtjänst där du kan söka fram gamla kartor från olika tidsperioder.

En så kallad evighetskalender, till exempel rl.se/kalender, är ett utmärkt verktyg för att ta reda på när solen gick ner en viss dag, när påsken inföll år 1839 eller vilken veckodag det var den 24 maj 1754 (det var fredag!).

Hur många och hur mycket?

På historia.se finns mängder av historisk statistik. Under ”priser och inflation” kan du till exempel ta reda på hur mycket en viss summa pengar var värd ett visst år jämfört med en samma summa ett annat år.

Medan jag skrev på Dit inga vindar når gjorde jag misstaget att beskriva Uppsala som rena storstaden i jämförelse med “lilla Gävle”, som karaktären var bekant med sedan tidigare. Men så hittade jag ortshistoria.se där man kan jämföra invånarantal mellan svenska städer vid ett givet årtionde, som till exempel 1870-talet som jag skriver om, och upptäckte att Gävle vid den tiden faktiskt var större än Uppsala sett till befolkningsmängd.

Ut i naturen!

Beskriver du en blomsteräng, en vägren eller kanske en skogsbacke? Vår flora har förändrats över tid och en del blommor är nyare än man kan tro. Virtuella floran har information om första fynduppgift för många av våra växter och dessutom lokala namn på örter, buskar och träd.

Hur uppför sig dina karaktärer egentligen?

Etikett och god ton. Praktisk handbok i sättet att uppföra sig. Denna omfattande etiketthandbok utgavs av Husmodern 1933 och finns att läsa online på Projeckt Runeberg. Här finns goda råd om uppförande, tilltal, brevskrivande, visiter, bjudningar, bordsskick och klädsel och ett helt kapitel ägnat åt rökning! Även om den är skriven på 30-talet kan den ge en fingervisning om vad som gällde även längre tillbaka i tiden.

Våra karaktärer håller sig inte alltid till lagar och regler. Men vad var egentligen förbjudet under den tid du skriver om, och vad kunde det leda till för straff? Jag har haft god nytta av att Strafflagen från 1864 finns tillgänglig på nätet (och som en ren bonus blivit en hejare på frakturskrift!).

På domboksforskning.se/lagar/Lagar.htm finns en gedigen samling av gamla lagar, stadgar och förordningar från olika tidsperioder. Även om man inte skriver direkt om brott och straff ger sådana dokument en god känsla för hur man såg på olika samhällsföreteelser vid den tid då lagarna skrevs.

På temat brott och straff vill jag även tipsa om den här sajten där du kan söka i gamla fångrullor utifrån bland annat kön, ålder, yrke och förseelse. Fullt av tragiska öden hittar vi här, till exempel 17-åriga Stina Cajsa Ahlfelt, som 1823 blev dömd till livstids straffarbete för “hustjufnad och annan stölld samt för det hon blandat förgift uti Ärtsoppa …”. Även om dina karaktärer är fredliga och laglydiga, kan det här vara en bra databas att hitta autentiska namn som förekom under din tidsperiod.

Vad blir det för mat?

Gamla kokböcker är en fantastisk inspirationskälla när man ska hitta på vad karaktärerna äter. Leta på antikvariat! Det gäller dock bara de högre stånden, för bland allmogen var maten inte särskilt varierad. Där får man i stället läsa på vad som var typisk i olika landsändar. I Bringéus Mat och måltid som finns med i listan nedan finns till exempel en bra karta över olika brödtypers utbredning.

Prata med bönder på bönders vis …

En liten lista med historiska yrken finns på Wikipedia. Bra som inspiration, om inte annat!

Hör dina karaktärer till de lägre samhällsskikten? Rör de sig kanske i kriminella kretsar? Stockholmskällan har tillgängliggjort skriften Stockholms förbrytarspråk och lägre slang 1910–1912. Själv har jag bland annat använt ordlistorna till att krydda min Stockholmsbördiga gatflicka Amandas sätt att prata.

Val av svordomar kan verkligen påverka tidsandan i en historisk roman. Språktidningen har en intressant artikel i ämnet. Visste du till exempel att när vanligt folk svor vid Gud gjorde de det med ordet Herre, till skillnad från överklassen som snarare sade “O Gud”, “Store Gud” och liknande.

---

Fler böcker om historia

Följande böcker har varit till nytta och inspiration i mitt skrivande, men om du har nytta av dem beror förstås på vilken tid, plats och samhällsklass du valt att fokusera på. Tipsa mig gärna om fler bra historiska faktaböcker, så lägger jag in dem här!

• Bringéus, Nils-Arvid: Mat och måltid (intressanta texter om olika folkliga maträtter och måltidstraditioner, som långkål, drickablandning och bordsbön)
• Ejdestam, Julius: Svensk folklivslexikon (förklarar ord som rör livet förr, från kappland och karvstock till korsmässa och kransgille)
• flera författare: KvinnoHistoria (artiklar om olika aspekter av kvinnohistoria skrivna av historiker och andra auktoriteter i ämnet)
• Fredlund, Jane: Så levde vi (lättillgängligt om vardagsliv förr, med avsnitt om bland annat hygien, leksaker, kaffe och fotografering)
• Lagerqvist, Lars O: Vad kostade det? (utförlig bok om priser, löner och valutor från medeltiden och framåt; listor med autentiska exempel på vad till exempel en kanna brännvin, en diligensresa, 1 aln lärft eller en ko kunde kosta ett visst år)
• Larsson, Jesper: Fäbodväsendet 1550-1920 (utförligt och vetenskapligt om historisk fäboddrift i Sverige)
• Liby, Håkan: Kläderna gör upplänningen (om folkligt mode; fokus ligger på Uppland, men mycket går att applicera även på andra landsändar)
• Orrling, Carin (red.): Medeltidens ABC (tjockt lexikon om allt som har koppling till medeltiden)
• Svanström, Yvonne: Offentliga kvinnor (om prostitution, med fokus på Stockholm och 1800-tal; även om man inte skriver om just prostitution ger boken god inblick i 1800-talets syn på kvinnor, klass och sedlighet)
• Ulvros, Eva Helen: Dansens och tidens virvlar (vetenskapligt verk om dans i forna tider, i folkliga såväl som borgerliga sammanhang)
• Ulvros, Eva Helen och Harrison, Dick: Historiebok för kakälskare: En annorlunda bakbok (en oemotståndlig bok om sötsaker från medeltid till 1900-tal, med både fakta och recept)