Skrivtips för historiska romanförfattare

Funderar du också på att ge dig in i det krävande men ack så roliga arbete som det innebär att skriva en historisk roman? Kanske är du redan i full färd med skrivandet? Här har jag samlat lite tips som jag hoppas kan vara till nytta både inför och under din skriv- och redigeringsprocess!

Allmänna tips för en trovärdig historieskildring

  • Bestäm dig tidigt för vilket årtal du skriver om. Och när du bestämt dig, ta reda på så mycket som möjligt om tiden, i både stort och smått. Det gjorde inte jag när jag först började spåna kring det som skulle bli Det sjunger i isen, vilket ledde till en hel del huvudbry längre fram och enstaka anakronismer i berättelsen, som jag inte lyckades trolla bort.
  • Läs skönlitteratur, tidningar, magasin och andra texter från tiden. Det ger en känsla för såväl tidsandan som språkbruket, och kan dessutom ge dig intressanta fakta och detaljer som du kan ha nytta av i arbetet med romanen.
  • Om möjligt – gör praktisk research! Upplev historien med egna sinnen! Friluftsmuseer som Skansen (Stockholm), Jamtli (Östersund), Kulturen (Lund) och Vallby (Västerås) är idealiska för att samla intryck av historiska hus och miljöer. Att lära sig gamla hantverk och jordbruksmetoder har både hjälpt och inspirerat mig. Det är ingen slump att mina karaktärer spinner garn, slår med lie och dansar folkdans.
  • Var inte rädd att fråga museer och andra experter! De flesta tycker bara det är roligt att kunna hjälpa en författare. Jag har fått trevliga, hjälpsamma svar från bl.a. Vagnhistoriska sällskapet, Postmuseum, Sveriges Järnvägsmuseum, Svenska kyrkan och Värmlands museum.

Vanliga misstag i historiska romaner

  • Ett av de vanligaste felen i historiska romaner är icke-adliga ogifta kvinnor som kallas fröken före frökenreformen, som påbörjades 1866. Även när det gäller tilltal i övrigt är det svårt att få alla rätt, eftersom tilltalsreglerna i vårt land periodvis varit onödigt tillkrånglade. Vi författare får trösta oss med att till och med de som levde när det begav sig tyckte det var svårt ibland. Men ta reda på så mycket du kan om vilka tilltalsformer som användes under den period du skriver om!
  • Något jag personligen stör mig på i historiska romaner är när hjältinnan eller hjälten har rakt igenom moderna tankar och värderingar. Själv är jag vegetarian och hade gärna låtit även mina 1800-talsprästdöttrar vara det, men det skulle helt enkelt inte ha känts trovärdigt. På samma sätt tror jag inte att de omedelbart och utan betänkligheter skulle acceptera t.ex. avvikande sexuella läggningar. De är färgade av sin tid, precis som vi är färgade av vår. Tvinga hellre din huvudkaraktär att utmana sina och tidens fördomar och utvecklas under berättelsens gång.
  • Otidsenliga ord kan också störa upplevelsen. Du behöver naturligtvis inte skriva din text på regelrätt 1500-talssvenska (den boken skulle bli ganska svårläst för en nutidsmänniska!) men uppenbart moderna ord bör förstås undvikas. En av våra stora romanceförfattare lät i sin medeltidsroman riddaren tänka att hans unga hustru var ”sexig”. Hur redaktören och författaren själv har kunnat låta det passera är mig en gåta. Andra gånger är det inte lika uppenbart. Några ord som jag har fått byta ut i mina 1870-talsromaner (i något fall först till andra tryckningen) är mallig, smart, läskig, mysa och fokusera. Kram (i betydelsen omfamning) är lätt att dra till med som en ömhetsbetygelse mellan två karaktärer. Men som ord tycks det ha börjat användas först en bit in på 1900-talet. Även som företeelse torde kramar ha förekommit mer sparsamt längre tillbaka i tiden.
  • Personnamn kan precis som andra ord dra ner trovärdigheten om de klingar alltför modernt. Ett exempel: I en roman som utspelar sig på 1700-talet stötte jag på en namne. Men vänta nu! Namnet Linnea kommer från blomman linnea som uppkallats efter Carl von Linné, som själv levde på 1700-talet. Att det skulle ha hunnit bli ett allmänt brukat personnamn redan i 1700-talets mitt verkar inte särskilt troligt.
  • En genväg till en mer tidsenlig känsla i språket kan vara att byta ut vissa ord mot mer gammaldags klingande synonymer. Men det måste förstås kännas naturligt för dig och passa in i ditt språk i övrigt, annars kommer det bara att låta konstlat. Några exempel:
    • riskabel –> vådlig
    • vågar –> törs
    • förstår –> begriper
    • duktig –> präktig
    • förlåter –> tillgiver
  • Slutligen vill jag bara uppmana dig att vara försiktig med faluröda stugor, spetsgardiner och pelargoner. Dessa ikoner för svenskt ”förr i tiden” är inte så gamla som man kan tro. Allmogens hus var länge omålade eller tjärade. Gardiner över huvud taget var länge förbehållet över- och medelklassen och inte ens trasmattor förekom förrän på 1870-talet. I efterhand ångrar jag att jag försåg Svartmyrtorpets tak med tegelpannor och varglyan med brädgolv – sådan lyx påkostades knappast små torp- och jaktstugor.

Användbara böcker och webbsidor

  • Svenska Akademiens ordbok finns på nätet (saob.se) och är ovärderlig för att ta reda på hur länge ett visst ord har använts och om det hade samma betydelse för trehundra år sedan som det har i dag.
  • I Eva Bryllas Förnamn i Sverige. Kortfattat namnlexikon kan du ta reda på ett förnamns äldsta belägg i Sverige och namnets starkaste tidsperiod. Släktforskarförbundet tillhandahåller listor med gamla namn med uppgifter om ursprung och geografisk förekomst. Du hittar dem här: www.abc.se/~m6921/slaktfiler/namnlista.html
  • Detaljer – i lagom mängd – ger en härlig känsla av att befinna sig i dåtiden. Men hur såg föremålen egentligen ut? Svaret kan finnas på digitaltmuseum.se – en riktig guldgruva till databas där föremål och fotografier från en stor del av Sveriges museer finns inlagda med både bild och information. Tack vare en bra sökfunktion kan du enkelt hitta t.ex. västgötska mangelbräden från 1740-talet eller en resmössa för damer från 1890-talet.
  • Hur gick vägarna? Hur stora var städerna? Var den här platsen bebyggd det här året? Lantmäteriet har en webbtjänst där du kan söka fram gamla kartor från olika tidsperioder.
  • En s k evighetskalender, t.ex. rl.se/kalender, är ett utmärkt verktyg för att ta reda på när solen gick ner en viss dag, när påsken inföll år 1839 eller vilken veckodag det var den 24 maj 1754 (det var fredag!).
  • historia.se finns mängder av historisk statistik. Under ”priser och inflation” kan du t.ex. ta reda på hur mycket en viss summa pengar var värd ett visst år jämfört med en samma summa ett annat år.
  • Beskriver du en blomsteräng, en vägren eller kanske en skogsbacke? Vår flora har förändrats över tid och en del blommor är nyare än man kan tro. Virtuella floran har information om första fynduppgift för många av våra växter och dessutom lokala namn på örter, buskar och träd.

Fler böcker om historia

Följande böcker har varit till nytta och inspiration i mitt skrivande, men om du har nytta av dem beror förstås på vilken tid, plats och samhällsklass du valt att fokusera på. Tipsa mig gärna om fler bra historiska faktaböcker, så lägger jag in dem här!

  • Bringéus, Nils-Arvid: Mat och måltid (intressanta texter om olika folkliga maträtter och måltidstraditioner, som långkål, drickablandning och bordsbön)
  • Ejdestam, Julius: Svensk folklivslexikon (förklarar ord som rör livet förr, från kappland och karvstock till korsmässa och kransgille)
  • Fredlund, Jane: Så levde vi (lättillgängligt om vardagsliv förr, med avsnitt om bl.a. hygien, leksaker, kaffe och fotografering)
  • Larsson, Jesper: Fäbodväsendet 1550-1920 (utförligt och vetenskapligt om historisk fäboddrift i Sverige)
  • Liby, Håkan: Kläderna gör upplänningen (om folkligt mode; fokus ligger på Uppland, men mycket går att applicera även på andra landsändar)
  • Orrling, Carin (red.): Medeltidens ABC (tjockt lexikon om allt som har koppling till medeltiden)
  • Svanström, Yvonne: Offentliga kvinnor (om prostitution, med fokus på Stockholm och 1800-tal; även om man inte skriver om just prostitution ger boken god inblick i 1800-talets syn på kvinnor, klass och sedlighet)
  • Ulvros, Eva Helen: Dansens och tidens virvlar (vetenskapligt verk om dans i forna tider, i folkliga såväl som borgerliga sammanhang)
  • Ulvros, Eva Helen och Harrison, Dick: Historiebok för kakälskare: En annorlunda bakbok (en oemotståndlig bok om sötsaker från medeltid till 1900-tal, med både fakta och recept)